gallsten - del 4
Vad jag var nervös
Återigen fick jag duscha och sätta på mej rena kläder. Jag fick lugnande tabletter, men det hjälpte inte kan jag säga. Ni kanske undrar varför jag var rädd? Ja, det var dessa frågor som jag tänkte i mitt huvud: Hur kommer det vara? Kommer jag att somna verkligen av den där gasen? Tänk om jag inte överlever? Återigen fick jag skjuts ner av en sjuksyster och mamma var med mej. Såklart. Jag grät hela vägen ner, så de där tabletterna hjälpte inte kan jag säga. Det var verkligen läskigt när vi kom ner till kirurgen.
Alla ville vara trevliga och försökte lugna ner mej
Men jag var inte lugn. De hade förberett sig inför operationen och alla hade gröna rockar på sig. Samtidigt tyckte jag det var spännande med att se hur det fungerade. Om det var lika coolt som i filmer och i teveserier. Jag insåg att jag var mitt i ett Grey´s Anatomy avsnitt. Ha ha. Så kan man också se det. Jag rullades in i ett rum innan operationssalen. En sjuksyster satte dit en stickgrej på min hand och jag bara grät ^^. Hon försökte distrahera mej genom att snacka med mej, men det funkade inte alls ^^. Jag ville bara säga till henne att hålla käft ^^.
Så blev jag inrullad
Wooow tänkte jag, samtidigt som kalla kårarna kom fram. Usch. Mamma följde med in och en del sa hej och presenterade sig. Jag var så ivrig och rädd på samma gång. Han berättade hur allt skulle gå till och sedan sa mamma hejdå och att vi skulle ses senare. Att det skulle gå bra. Sedan sprutade in nått i min kanyl och så kom den där gasen över munnen. Sen slocknade jag. Så lätt och så smidigt.
Återigen fick jag duscha och sätta på mej rena kläder. Jag fick lugnande tabletter, men det hjälpte inte kan jag säga. Ni kanske undrar varför jag var rädd? Ja, det var dessa frågor som jag tänkte i mitt huvud: Hur kommer det vara? Kommer jag att somna verkligen av den där gasen? Tänk om jag inte överlever? Återigen fick jag skjuts ner av en sjuksyster och mamma var med mej. Såklart. Jag grät hela vägen ner, så de där tabletterna hjälpte inte kan jag säga. Det var verkligen läskigt när vi kom ner till kirurgen.
Alla ville vara trevliga och försökte lugna ner mej
Men jag var inte lugn. De hade förberett sig inför operationen och alla hade gröna rockar på sig. Samtidigt tyckte jag det var spännande med att se hur det fungerade. Om det var lika coolt som i filmer och i teveserier. Jag insåg att jag var mitt i ett Grey´s Anatomy avsnitt. Ha ha. Så kan man också se det. Jag rullades in i ett rum innan operationssalen. En sjuksyster satte dit en stickgrej på min hand och jag bara grät ^^. Hon försökte distrahera mej genom att snacka med mej, men det funkade inte alls ^^. Jag ville bara säga till henne att hålla käft ^^.
Så blev jag inrullad
Wooow tänkte jag, samtidigt som kalla kårarna kom fram. Usch. Mamma följde med in och en del sa hej och presenterade sig. Jag var så ivrig och rädd på samma gång. Han berättade hur allt skulle gå till och sedan sa mamma hejdå och att vi skulle ses senare. Att det skulle gå bra. Sedan sprutade in nått i min kanyl och så kom den där gasen över munnen. Sen slocknade jag. Så lätt och så smidigt.