Mitt andliga/mediala jag

Många av er
Undrar lite om det här med det andliga/mediala. Det är två olika saker.
Andliga: det andliga innebär så mkt. Jag mediterar, går personlig utvecklingskurs och så handlar det mycket om egot, karma etc. Man är väldigt mycket i hjärtat ist för i hjärnan.
Mediala: den delen när man jobbar med andevärlden, eller spöken som de oftast kallas.
Deekshagivare: en del har undrat kring detta med och det kan ni läsa mer av HÄR. Detta kan ges på distans också!

Så nu tänkte jag berätta för er om min resa till det andliga och det mediala.
Allting började för 5 år sedan, närmare bestämt den 6 februari 2007. Jag bodde då i Halmstad och gick på gymnasiet där. Jag visste att någit inte var rätt med min mormor. Under flera månader hade jag fått veta att mormor var sjuk och det var mycket sjukhusbesök för henne. Och en dag när jag var hemme från Halmstad hälsade vi på mormor på det hemmet som hon då bodde på. Det var ingen rolig upplevelse kan jag säga... Hon var så tanig och det var inte alls den där glada och underbara mormorn som man växt upp med. Man kände inte alls igen henne.

När vi skulle åka hem gick jag fram till henne vid sängen och skulle säga hejdå. Det var som att hon tog farväl. Nu när jag skriver detta blir jag så rörd och så ledsen på ett sätt.. Jag förstod det inte då. Hon sa en massa fina saker som att jag ska stå på mig och verkligen kämpa med allt vad det innebär.
Det var sista gången jag såg mormor.

Den 6 februari 2007 var den dagen då hon somnade in efter en lång tids sjukdom av cancer.

Som jag skrev, bodde jag då i Halmstad och jag detta var en tisdag. Mamma hörde av sig och sa att de var i Halmstad. Hon sa att det hade varit och handlat och direkt var det ju varför väljer de att köra 7 mil för att handla? Visserligen för att jag bodde där, men ändå?

När de ringer på där jag bor, öppnar jag och är ju givetvis jätteglad. Jag frågar direkt vad dem gör här, men får tillbaka ett sorgset; vi går upp på ditt rum. Direkt då visste jag att det var något som hänt. När vi sedan var i mitt rum, stängde pappa dörren och så säger mamma att mormor har gått bort. Jag bryter ihop. Älskade fina mormor. En person som man trodde skulle leva för alltid. Inte att hon skulle gå bort från oss. De frågar om jag vill följa med hem och det vill jag. Plockar med det viktigaste och sedan åker vi hem. Det var en stjärnklar kväll och jag tänkte att nu är mormor en av stjärnorna.

Hemma var det tyst. Jag satte mig vid teven direkt. Och sedan minns jag inte mycket mer. Jag kommer inte alls ihåg hur länge jag var hemma eller vad jag gjorde. Det är som att det var en blackout.

Hon begravdes och jag tänkte att nehej då jag kommer inte gråta. Då att visa känslor var något som jag inte riktigt brukade göra och jag visste heller inte hur en begravning skulle gå till. Men när man kommer in i kyrkan och ser alla sina älskade kusiner gråter. Då brister det även för mig. Vi alla fick en röd ros och sedan bänkade vi oss i kyrkan. Vid altaret stod en kista. Den kista som min älskade mormor låg i. När man tittade bakåt, var kyrkan fylld av svartklädda människor. Det var fint på något vis, att så många hade kommit för att ta avsked av denna fina människa som var en riktig glädjespridare. Nu i efterhand tänker jag ofta på alla fina minnen man hade tillsammans med henne.

Livet fortsatte i Halmstad igen. Jag var inte mig själv och det märkte nog många. Vi såg på 'Click' med Adam Sandler
och i filmen (spoiler) dör han i slutet. Då brast det för mig. Jag bara tänkte på mormor.

I augusti samma år får jag kontakt med min nuvarandra sambo. I september blir vi ett par och ett halvår senare sitter vi på en privatsittning hos min mammas kusin. Innan dess hade flera oförklarliga saker skett hemma hos mina föräldrar och jag visste att det var mormor.

Det var min första kontakt med henne efter att hon gått bort. Jag hade tänkt mycket på om hon samtyckte med mitt val av man och det gjorde hon verkligen. Hon sa grejer som mediet inte alls kunde veta och det var så otroligt skönt. Många mer än mig och sambon blev väldigt ställda och glada och sådär efter de mötet.

Några veckor efter ringde jag detta mediet och skrev upp mig på en medialterapeututbildning. I början ville jag konversera med mormor på andra sidan, men idag handlar det om så mycket mer. Man vill ge den glädjen till folk som det mediet som är min lärare idag, gav till mig.

Flera gånger efter det mötet på utbildningen har jag flera gånger under de utbildningstillfällena fått kontakt med henne och jag känner av henne här hemma :)



Så nu har jag ju även blivit deekshagivare. Läs ovan vad det är. Och jag mediterar så ofta jag kan. För er som inte mediterat, så är det en otrolig känsla! Man kan se ett starkt vitt ljus, man kan få se fantastiska platser och med mera. Dessutom stressar man ju ner och får ett inre lugn. Otrolig känsla!

Jag ångrar inte ett dugg att jag går denna utbildning. Personlig utveckling är de bästa som hänt mig och så med det mediala :)

Kärlek till er,
Jennie
1 johanna:

skriven

sv: härligt! Min start på veckan var inte så bra för jag fortsatte att vara sjuk :/

2 Cecilia:

skriven

ohh, det låter intressant det där tjejen! :D

3 Pernilla:

skriven

Vad spännande och fint skrivet Jennie. Jag blev också väldigt nyfiken på deeksha. Ska nog läsa in mig mer på det. Hur menar du att man kan få det på distans och vem ger det i så fall.



Kram Pernilla

4 Pernilla:

skriven

Obs! Glömde säga att; vilken rolig blogg du har! Helt i min smak när du tar upp allt mellan himmel och jord (he, he), som det andliga, kändisar, musik och delar med dig av recept m.m.

5 Gunnel S Frängsmyr:

skriven

Det är alltid ledsamt när ens nära och kära dör... det kommer aldrig lämpligt! Och ju yngre man är, desto jobbigare tror jag! Men va härligt att du har fått kontakt med din mormor sen dess! kram!

6 Isacs Mamma:

skriven

Mycket!!! Intressant!!

7 Helene Samuelsson :

skriven

Fint och intressant skrivet <3

Svar: Tack fina du <3
Jennie

Kommentera här: