Jennsiii - Make Your Life Ridiculously Amazing

Jag kollade den "gamla" datorn för att ladda över bilder till den "nya". Då hittade jag alla bilder från när jag intervjuade och fick fotografera The Ark, mitt älskade band. Jag glömmer aldrig denna dagen! Allting egentligen tack vare min praktik på vår lokala tidning här i stan. De frågade mig vad jag ville göra, helt fritt, vilket reportage som helst nu innan jag skulle sluta. Jag kom direkt på att jag ville skriva om The Ark. Och i samma veva hade jag, min man och en av mina bästa kompisar, bestämt oss för att åka ner till Göteborg för att se dem på Liseberg. Jag kontaktade direkt deras publicist, som hörde med bandet. Jag fick sedan aldrig något direkt svar ifrån dem, även om vi hade haft mejlkontakt.

 

Kom och vi drog ner mot Göteborg. Jag hade inte förberett några som helst frågor, eftersom jag inte hade fått någt svar som sagt. Och jag var glad ändå, såklart lite surt, men ändå. På spårvagnen mot hotellet ringer det i min mobil. Det är deras publicist. Hjälp!! Hon sa att jag skulle komma till Liseberg vid den och den tiden och att Martin och Jepson skulle jag få intervjua. De två bandmedlemmar som jag hoppades på. Hade Ola varit med, hade jag nog svimmat, så det var skönt att det bara var de två. Jag fick genast skriva ner frågor och jag fick även numret till deras manager. 

 

Jag gick ensam mot stora scenen på Liseberg och vad nervös jag var! Jag ringde managern, som kom ut och mötte mig så jag kom in bakom scenen. Nu kände jag att nu måste jag våga ta för mig här! Så när jag står där bakom scenen och väntar på killarna, kommer ett annat band förbi. Ett band som jag kommer ihåg att min bästa vän Nicco hade pratat om, Hammered Satin. De frågade MIG om jag visste var personalrestaurangen fanns. Haha, jag bara skrattade efteråt. Och rätt vad det var kom Leari från The Ark förbi och hälsade. Jaha, de här var ju helt otroligt, tänkte jag. 

 

Och jag börjar fråga dem frågor och det var som att vi pratade samma språk. Jag visste alla låtarna de talade om och ja, vi är ju smålänningar ;) Så det kändes så naturligt. Som att diskutera med vänner. Kändes helt fantastiskt. Vi stod där kanske i 20-40 minuter innan jag var färdig och fick en bild tillsammans med dem. Sedan gick jag därifrån och svävade på moln. 

Hittade min man och bästa vännen och sedan njöt vi av Liseberg innan konserten. Men då kom jag på en grej, precis innan. Jag måste ju ha BRA bilder när det ska med i tidningen. Och som jag sa, nu får jag våga ta för mig tänkte jag! Så jag ringde managern då jag hade numret kvar och han svarade! Jag sa som det var, jag var tvungen att ha BRA bilder. Så han fixade ett fotopass! :O Jag fick tillsammans med kanske 10 andra fotografer gå till sidan om scenen. På tre låtar fick jag fota. Helt sjukt! Kommer inte alls ihåg vilka, men jag fotade och fotade och samtidigt stod jag och dansade, FRAMFÖR alla andra hahhaa. Jag kände mig rätt så bra den kvällen...